I pausen var det fika med hembakta saffransbullar som en av tjejerna bakat, mycket goda.
En av tjejerna som brukar vara gladare än gladast, var inte som vanligt. Hon fick gå ifrån och grät flera gånger. Till slut så kom det fram vad det var, hon trodde att det var sista musikstunden någonsin. Hon överlämnade en bukett tulpaner till mig, grät och kramade mig så jag trodde jag skulle gå av på mitten. Jag måste säga att jag blev väldigt rörd. Det är klart det blir en fortsättning i vår.
Några av sångerna vi sjöng:
Waterloo
Hallelujah
Dagny
Trettifyran
Midnatt råder
Nu ha vi ljus här i vårt hus
Svinnsta skär
Varm korv boogie
Igelkottaskinnet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar