Skeda Kyrka
Ursprungliga kyrkan i romansk stil uppfördes under 1200-talets första hälft och omnämns i de skriftliga källorna alltsedan 1295. Under 1300-talet förlängdes kyrkan åt väster och västgaveln försågs med ett spetsbågigt fönster med tegelomfattning. Under 1400-talets första hälft uppfördes en sakristia vid norra sidan. Under senmedeltiden breddades kyrkan mot norr och förvandlades till en salkyrka med ett kor av samma bredd som övriga kyrkorummet. Sakristian införlivades i kyrkorummet och ett vapenhus uppfördes vid södra sidan. Under slutet av medeltiden försågs kyrkorummet med valv och blev tvåskeppigt. Kyrktornet tillkom på 1750-talet. En genomgripande ombyggnad genomfördes 1794. Då ersattes de medeltida valven med ett sammanhängande tunnvalv av trä och fönstren förstorades. En ny sakristia byggdes till vid norra sidan och ersatte den tidigare inbyggda sakristian och vapenhuset vid södra sidan revs.
Kalkmålningar från omkring 1300 finns bevarade i kyrkan. Dessa upptäcktes vid en restaurering 1964.
Kisa Kyrka
Stenkyrkans äldsta delar härrör troligen från 1200-talet. Den bestod av långhus med smalare, rakslutet kor. På södra långhusväggen fanns en romansk portal.
År 1589 vitmenades kyrkan invändigt och fyra år senare även utvändigt. Vid denna tid uppsattes den första predikstolen, tillverkad av Göran snickare och målad av Gullich målare. Kyrkan fick också nya bänkar och nya fönster.
Under mitten av 1600-talet insattes nytt korfönster och en ny predikstol tillverkad av mäster Petter Bengtsson. Från Anders Andersson i Norrköping inköptes en piporgel. År 1656 omtalas en klockstapel, som dock kan vara betydligt äldre. Senare under samma århundrade byggdes läktare längs långhusets norra och västra murar. Man tog också bort de gamla ”munkstolarna” i koret och köpte in en ny altartavla.
Kyrkan började, trots en längd av 29 alnar och en bredd av 18 och en fjärdedels aln, att av församlingen upplevas för trång och mörk. År 1754 förlängdes därför kyrkan under byggmästare Ferners ledning åt öster med 22 alnar till totalt 52 alnar och försågs med tunnvalv av trä. Samma år tillkom en ny sakristia om 16 alnars längd och 12 alnars bredd. Carl Fredric Broocman berättar att altartavlans skulpturer i nedre delen visar ”Christi swepning och smörjelse” och i övre delen ”Christum med Segerfanan, trampandes mörksens draka under sina fötter”. Till vänster om altaret avbildas Moses, symboliserande ”Lagen” och till höger Frälsaren, symboliserande ”Evangelium”. På den skulpterade predikstolen från 1664 ses Frälsarens, Sankt Jacobi, Andreæ, Johannis, Petri och Thomæ bilder, som, tillika med Prädikstolen, äro målade röda och gröna, samt med silfwer och guld utzirade. Kyrkklockorna hänger i en trästapel enligt Broocman byggd och uppsatt år 1702.
Horn Kyrka
Kyrkan är en stenkyrka från 1754, med rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i nordost och torn i väster. Den har ett för rokokotiden typiskt högt och valmat takfall, som ursprungligen var spåntäckt. Tornet är ett av de bäst bevarade exemplen på Petter Frimodigs höga och smäckra spiror. Frimodig (d. 1766) var byggmästare från Linköping och ofta anlitad i samband med kyrkobyggen. Karakteristiskt för hans kyrkor är just de höga tornspirorna, som även finns på till exempel Ingatorps kyrka i Småland. Även interiören har ett för tiden karakteristiskt utförande med ett högt tunnvalv.
Kisamor är begravd på kyrkogården.
Södra Vi Kyrka
Nuvarande stenkyrka uppfördes efter ritningar av biskop Andreas Olavi Rhyzelius och invigdes 1755 av biskop Rhyzelius själv. Arbetet med kyrktornet påbörjades 1759 men arbetet drog ut på tiden. Först år 1764 färdigställdes tornet.
Kyrkan består av långhus med ett kor i öster lika brett som långhuset. Norr om koret ligger sakristian och vid långhusets västra sida finns kyrktornet. Alla tak är belagda med spån. Kyrktornet har en klockformad huv och ovanpå denna vilar två lanterniner. Övre lanterninen kröns av ett förgyllt kors med kula.
Innertaket har tunnvalv av trä.
Djursdala Kyrka
Nuvarande träkyrka är uppförd av liggtimmer och klädd med spån. Den vilar på en sockel av fogad natursten och består av ett långhus med en rektangulär grundplan. I norr ligger sakristian och i väster ligger vapenhuset. Långhus, vapenhus och sakristia är alla täckta med spånklädda sadeltak. Huvudingången finns i vapenhuset och vid långhusets södra sida finns ännu en ingång. Långhustakets östra och västra ände pryds med varsin takryttare formade som kors med vimpel högst upp.
Föregående träkyrka med klockstapel eldhärjades våren 1691. Redan 9 maj 1692 påbörjades bygget av nuvarande kyrka som invigdes 30 november av prosten Johan Phoenix i Vimmerby. Allt byggnadsmaterial, utom spik och tjära, levererades av hemmanen. 1695 hade hela kyrkan blivit spånbeklädd.
Ankarsrum Kyrka
Ankarsrums kyrka byggdes 1890 som samlingslokal för Godtemplare och Metodister. 1903 hade godtemplarna byggt en egen loge och Metodisterna hade nu ett eget kapell byggt i det för svenska kyrkor ovanliga materialet slaggsten. 1918 flyttade metodisterna ut och kapellet skänktes till Svenska kyrkan och invigdes som kyrka samma år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar